Artikel från Finnmarksbladet 2020:

Välkommen till Vintjärn!

En gruvby i nordöstra delen av Falu kommun. Belägen i den södra delen av Finnmarksriket, ungefär två mil söder om den punkt där landskapsgränserna för Dalarna, Gästrikland och Hälsingland möts.

 

Byn Vintjärn ligger 339,6 m.ö.h. på en sydsluttning ner emot sjön Vintjärn. Läget och jordsammansättning är mycket gynnsam för växligheten och det kan man speciellt se på våren när alla de 100-tals bigarråträden blommar över hela byn, samtidigt som massor av vitsippor täcker marken.

 

Blommande bigarråträd. Foto: Lennart Sundström

 

Höjden påverkar klimatet, vilket gör att det sällan förekommer att det blir en helt snöfri vinter, samtidigt som kylan är måttlig. Därför kan Vintjärn oftast bjuda allmänheten på väldigt fina skidspår som även lockat många från södra Sverige, som t.ex. tränat för Vasaloppet.

 

Vintjärns gruvhistoria började dagen före Stora Böndagen år 1725, när finnen Olof Andersson från Gräsbackatorp skulle gå till kyrkan i Svärdsjö. Han hittade några intressanta stenar på Vintjärnshöjden, som han tog med sig och visade upp för en bokhållare vid Åmots bruk på måndagen efter kyrkobesöket. Åmots bruk visade ett stort intresse för det gjorda fyndet och järnmalm började brytas redan samma år här i Vintjärn. Upptäckten inledde en period med en gruvdrift som kom att vara i 250 år.

 

Som hittelön fick Uppfinnaren OLOF ANDERSSON enligt Kongl. Bergs- Collegiums resolution 1732, 2 silverbägare om 18 ¾ lod, 10 daler silvermynt och några andra förmåner. Han var också berättigad till en fjärdedels ägande i gruvan som han bytte bort mot ett hemman i Lingbo By, Skogs socken.

 

En stor modernisering av fältet genomfördes åren 1914-1919. Hela fältet elektrifierades, maskinborrning infördes, maskinhus, verkstad och andra driftsbyggnader och anrikningsverket ombyggdes och utvidgades. På 1920-talet var antalet arbetare ca 150 men varierade sedan under åren.

Under de första 150 åren transporterades malmen med hästdragna vinterforor till masugnarna i Svabensverk, Åmot, Svartnäs, Åbron och Åg.

Från år 1876 kunde malmen börja forslas på järnväg, då den smalspåriga ”Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg (DONJ)” började byggas. En smalspårig järnväg byggdes även till Åg 1882-1883.

Från 1940-talet och fram till gruvans nedläggning 1978 körde man malmslig på stora lastbilar till Domnarvet, Söderfors och Hofors.

 

Gruvdriften lades ned år 1927 och vilade till år 1939. Bergslaget blev då ensam ägare. Under andra världskriget blev efterfrågan på järnmalm väldigt stor. Det innebar en nysatsning för gruvindustrin i Vintjärn. En ny lave och sovringsverk byggdes, anrikningsverket ombyggdes, ny verkstad och gruvstuga samt maskinhus byggdes.

 

Det donlägiga uppfordringsschaktet och maskinhuset byggdes 1940-1941.
Foto: Gunilla Kjellstedt

 

År 1968 flyttades uppfordring och anrikningen till en nyuppförd anläggning nedanför för byn.

Redan 1978 lades gruvdriften ned p.g.a. att efterfrågan av järnmalm minskade.

 

Samhället Vintjärn var före gruvhistoriens början Böle- och Isalaböndernas fäbod och därför fanns här flera fäbodstugor med tillhörande fähus och lador. De bönder som gjorde sina skift här i gruvan nyttjade troligen dessa och när de som så småningom flyttade hit till byn hade de kanske sin första bostad i någon fäbodstuga.

 

Under 1800-talet ökade behovet av bostäder för arbetarna och gruvbolagen byggde flera flerfamiljshus för dessa. En av dessa arbetarbostäder är bevarad och blev år 2004 förklarad som byggnadsminne och är en sevärdhet.

 

Solgruvstugan uppförd i slutet av 1700-talet innehållande 8 lägenheter.
Foto: Gunilla Kjellstedt

 

I samband med att gruvdriften fick en nystart under andra världskriget moderniserades de befintliga arbetarbostäderna och man byggde även 10 nya enfamiljshus.

 

Vart efter att byns befolkning ökade, ökades behovet av t.ex. skola för barnen, affärer och mötesplatser för social samvaro.

 

Gruvbolaget byggde i mitten av 1850-talet en kombinerat bön- och skolhus och det användes fram till 1900-talets början då Svärdsjö kommun byggde en ny skola. Ett missionshus uppfördes ungefär samtidigt av Svärdsjö Missionsförsamling.

 

Det kombinerade bön- och skolhuset som byggdes av Gruvbolaget i mitten av 1850-talet.

 

Från början var det endast gruvbolaget som sålde varor till arbetarna, men i början av 1900-talet startade bl.a. Vintjärns Handelsförening, en privat handlare fanns och ett Pensionat byggdes.

 

Föreningslivet var mycket rikt på byn. Arbetarföreningen uppförde ett Folkets Hus 1911 som fortfarande är samlingspunkten för alla föreningar. Många föreningar bildades den här tiden såsom, en nykterhetsförening, en idrottsförening, en skytteförening m.fl. I början av 1950-talet anlades i utkanten av byn en festplats med fotbollsplan. Numera i privat ägo, men fortfarande aktiv.

 

Under 1950-talet uppgick befolkningen som mest till ca 250 personer. Efter det att gruvdriftens upphörde minskade byns befolkning drastiskt. Skolan lades ner 1981. Affären upphörde 2001. I dagsläget finns det ca ett 70-tal bofasta samt ett antal fritidsboende.

 

Vintjärns Intresseförening

När arbetstillfällen, skola, affär och annan social verksamhet försvinner så dör själva själen i en by. Ställen som man kan samlas vid och utveckla tankar och information försvinner. Detta sker när befolkningen minskar och inte kan vara underlag för dessa viktiga funktioner.

 

År 2002 träffades ett antal eldsjälar och diskuterade hur man skulle kunna ersätta de sociala funktioner som gått förlorade efter den förändring som byn genomgått. Man beslöt sig då för att starta en religiös och politisk obunden Intresseförening i Vintjärn och detta skedde under sommaren 2002. 

 

Föreningen visade sig ha en stor betydelse för de boende i Vintjärn, men även för de utflyttade och andra med anknytning till Vintjärn. Från att det från början ha varit ett tjugotal familjer som varit medlemmar, så har den vuxit och i dag är det ett nittiotal familjer som är medlemmar, spridda över hela landet. Detta har medfört att föreningen har kunnat genomföra ett flertal mycket uppskattade aktiviteter, som t.ex.

 

• I ett samarbete med Åg och Korsån arrangerat ”Järnets väg” under flera år för att visa hur järnhanteringen gick till. Från gruva till färdig produkt.
• Under sommaren har den uppskattade och välbesökta fotoutställningen ”Gruvan-Byn-Folket” varit uppsatt i Folkets Hus. Där man kan följa en bys uppgång och avveckling i form av ett 1000-tal foton och kartor med kompletterande texter.
• Ett uppskattat valborgsmässofirande.
• Övertog arrangemanget att anordna den traditionella julfesten vid trettondagshelgen. En tradition som funnits på byn i ca 100 år.

 

           Bild från den traditionella julfesten vid trettondagshelgen.

 

 

Föreningen har tillsammans Stiftelsen Falu Gruva, ägare av gruvlaven, spelhuset och Solgruvstugan, varit verksam med att sköta och bedriva industrihistoriska guidade vandringar vid dessa byggnader.

 

Under 2019 så genomförde föreningen en stor upprustning av ett gammalt ”turbinspelhus” allmänt benämnt ”sliphuset”. Samma år övertog Intresseföreningen ägandet av Vintjärns Folkets Hus.

 

Ett gammalt turbinspelhus från 1890-talet som upprustades under 2019 av föreningen.
Foto: Gunilla Kjellstedt

 

Genom medlemsblad och information i sociala media t.ex. Facebokssidan ”Vi som har anknytning till Vintjärn” så håller vi kontakten med våra medlemmar och kan informera om kommande aktiviteter.

 

Ni kan se oss i Finnskogsrikets evemangskalender och det går att kontakta oss på majladressen lennart.sundstrom@icloud.com.

Vi hälsar Er alla välkomna till Vintjärn för att uppleva denna pärla som har förmånen att vara en del av Finnmarksriket.

Maj-Britt & Lennart